Sofielund

tidigare Snoketorp.

Ovanstående är utdrag ifrån Rödeby Hembygdsförenings skrift Det Svunna Rödeby.

Att notera är att 1913 heter ägaren Alfred Malström istället för Wahlström.

Ägarelängd:

2/3 Mtl

Copyright rättigheter gäller för alla bilder och all dokumentation.

Finns det inga anteckningar om ursprunget av foto så kommer dessa ifrån mitt bildarkiv. Stefan Lundin

1872: Kamrer Nils Peter Åkerman äger även Maria Hansson i Ö:a Rödeby.

1880: Conrad Fitinghoff gift med författaren Laura Fitinghoff.

Laura Fitinghoff

Sammanställning av Stefan Lundin.

På Sofielunds gård har bott flera prominenta personer men ingen så välkänd som författarinnan till

”Barnen från Frostmofjället”.

Hur många tåtar har inte fälls

i samband med läsningen av denna bok!  

Lauras eget levnadsöde är minst

lika gripande.

Laura föddes 1848 i Sollefteå.

Fadern var prost och i familjen

fanns förutom Laura fyra flickor.

Barn- och ungdomstiden verkar

ha varit lugn och harmonisk, men

efterhand som flickorna nådde

giftasvuxen ålder började

problemen.

På den tiden var det inte tal om att

själv få välja sin tillkommande.

Fadern såg till att de fick, som han ansåg, en lämplig äkta man. Laura drömde om ett helt annat liv. Hon ville bli författarinna, kunna försörja sig själv, resa. Inspiration hade hon bl a fått från Fredrika Bremer. Av drömmarna blev intet. När hon var 22 år friade den 66-årige brukspatronen Conrad von Fitinghoff. Fadern samtyckte och Laura tvingades in i ett kärlekslöst äktenskap.

Conrad var rik och de första åren levde Laura herrskapsliv, men andra tider stundade. 1880 gick Conrad i konkurs och familjen förlorade allt. Laura blev förtvivlad, men Conrad resonerade kallt: –Så är det i affärer. Vi är snart på grön kvist igen! Efter ett tag berättade han, att han köpt en gård i Blekinge. Allt var klart utom en liten detalj. Köpet godkändes inte utan att någon ställde borgen. Det gjorde till slut Lauras mor, som ärvt en del pengar efter sin man.

Teckning av Carin Sylvander.

Laura trivdes på Sofielund. Hon kände sig delaktig i byns liv. Kvinnorna samlades till spinndagar och ystefester. En bidragande orsak till det var kanske, att hennes dominerande och nyckfulle man mest vistades på annat håll. Det dröjde dock inte länge förrän den harmoniska tillvaron förbyttes i djupaste sorg. Dottern Ingegerd avled. Nu hade hon bara ett barn kvar i livet, Rosa.

Conrads affärer blev allt trassligare

och plötsligt beslöt han sig för att

sälja Sofielund. Han bosatte sig

själv i Uppland men placerade

familjen i en lägenhet i Stockholm,

där de fick klara sig bäst de kunde.

På hösten 1885 lyckades Laura få

boken ”En liten verld bland fjällen”

antagen och fick 200 kronor för den

plus ytterligare 20 kronor för en

novell. Det upplevdes som ett under

av henne och Rosa. Boken, som hon

skrivit under sin tid på Sofielund,

betecknas som ”den första moderna

barnboken”.

Laura fortsatte att skriva och drogs in i många intressanta kretsar. Hon lärde t ex känna Carl Snoilsky, Ellen Key, Bruno Liljefors och Jenny Nyström, som illustrerade En liten verld bland fjällen. Hon bjöds till slottet och fick träffa prinsessan Eugenie.

Laura och Rosa levde ett dubbelliv. De var mycket fattiga men ingenting märktes utåt. De arbetade och slet i hemlighet. Det var skamligt att vara fattig.  

I december 1907 utkom Barnen ifrån Frostmofjället, samma år som Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Båda böckerna tillhörde länge de mest lästa ungdomsböckerna men är i dag nästan bortglömda och Laura, som aldrig blev berömd som författare av vuxenlitteratur, har helt hamnat i skymundan.

Laura dog den 17 augusti 1908.

Hervor Sjödin, vars mormorsmor var syster till Laura, har i sin bok

”Vägen till Frostmofjället” på ett mycket initierat och gripande sätt

berättat om henne.

Vilken fantastisk film eller TV-serie det kunde bli om denna överlevnadskonstnär! Boken kan varmt rekommenderas. Den lämnar ingen oberörd!

Gårdsbyggnaderna är sedan länge borta, men något av hennes själ svävar säkert ännu över den gröna kullen.

Ägare: 1913-1918      Alfred Malström 1861-07-24 Bråland Elfsborg      

h.h. Annette Maria Olsson  1867-02-15 Kristianopel. Död. Rödeby 1915-12-10. Hon skall vara begravd i Rödeby.      

gifta: 1897-05-01      

d. Ingeborg Maria 1906-10-15 Kristianopel              

Jag fick en fin bild på mangårdsbyggnaden av Martina Banyay ifrån innan den brann ner ca 1918 då ved Kalle stod som ägare.      

I hembygdsföreningens anteckningar står det att Alfred hette Wahlström.      

Martina hintade om att det kanske skulle vara Malström.

Jag gick igenom kyrkoarkiven och fann att Martina hade rätt det skall vara Malström.      

 Alfreds föräldrar var Klokare Johannes Jansson f.1827-09-04 h.h. Brita Maja Jonasdr. F.1825-07-22

dom får tre barn vad jag kan se.       

Om vi ser på vilket efternamn som troligen användes av Johan Alfred först så skulle det kunna vara Johannesson.      

Jag undrade över när byter han efternamn och varför. Var han båtsman eller?       

När jag följer honom så emigrerar han till Amerika 1983-05-18. Därav namn byttet kanske det var vanligt att man tog ett enklare efternamn när man kom till Amerika, hans val blev då Malström. Eller om det var myndigheterna som beslutade detta vet jag inte.              

Nu över till hans hustru Annette Maria Olsson. Hon kommer ifrån Kristianopel och hennes föräldrar hette bonden Henrik Olsson f. 1841-12-04 Kristianopel h.h. Annika Maria Nilsdr. F.1836-0-17 Ramdala.

Som jag förstår så fick dom två barn. Familjen flyttar runt i området Ramdala,Jämjö, Kristianopel.             

Annette Maria emigrerar till Amerika 1886-xx-xx.

Alfred och Annette kommer till Sverige igen 1902-11-17 då har man varit gifta sedan 1897.

Det första boendet efter hemkomsten blir Bråtelycke Kristianopel sedan flyttar man till Torsås innan dom kommer till Rödeby.

När man flyttar till Rödeby så följer Annettes föräldrar med Annettes mor dör i Rödeby 1913-08-15


Alfred Malström i vilstolen. Bilden ifrån Martina Banyay.